Inte arg, men bestämd

Har tappat suget?
Jag har alltid lyssnat och varit förstående, men jag känner att jag orkar inte längre.
Hur mycket ska jag orka ta emot innan jag bryter ihop och blir förbannad?
Jag vet inte hur vissa av mina vänner tänker, är det meningen att jag ska ta emot allt skit hela tiden och de få fortsätta som tidigare.
Ibland är det inte ens jag som råkar ut för deras idioti utan kanske någon tillfällig person som har klivit in på scenen.
Men ska jag då stå bredvid och titta på och inte säga ett ljud?

Det är många som anser att man ska säga ifrån när man anser att någon behandlar någon annan fel eller om man tycker annorlunda så ska man säga till. Inte bara hänga med.
Men hur många där ute kan säga att de är så med alla deras vänner?!
Jag tror att många av oss vill, men det är kanske bara 2 av 10 som faktiskt är så på riktigt.
Jag var en av dem tidigare, innan jag blev "feg" eller vad blev jag?
Jag har ett sådant förhållande med några av mina vänner men inte med alla... undrar varför?

Jag kanske ska klargöra lite andra saker när jag ändå är igång.

Jag är INTE intresserad av något nytt förhållande eller tillfälliga killar heller.
Jag är singel för att jag VILL det, inte för att jag inte har något annat val.
Jag vill heller inte lära känna några nya killar bara för att de skriver att de tycker jag är "söt".
Jag är en tjej som faktiskt tar kommando då jag känner att jag själv vill ha något annars betyder det att jag inte är intresserad.
Och smsa mig tusen gånger på en timme hjälper inte och får mig heller inte att ändra mig.
Komma dumma kommentarer som "ska jag radera dig på facebook, msn och telefon, så säg till" är fan sjukare än då.
Det är barnsligt helt enkelt, jag är en väldigt fördomsfri person även om folk har vissa konstiga idéer om vem jag är som person.
Så vill ni vara min vän så behåll mig på facebook, msn och telefonen, annars så bryr jag mig helt enkelt inte.

Jag är nog väldigt elak som skriver ut detta, men jag orkar inte längre, jag vill bara klaragöra detta för några personer där ute som jag vet läser min blogg varje dag och fortfarande inte fattar vinken.


Jag är inte arg eller förbannad, men jag kommer att bli om inte folk börjar lyssna på mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0