Verkliga världen
Det tidigare inlägget skulle ha lagts upp igår(måndag), men på något sätt så har jag missat att trycka på publicera-knappen :)
Så nu kommer ett inlägg för den här dagen.
Jag har gråtit ungefär hela dagen och känt mig riktigt tjejig, har tittat på snyft-filmer och må-bra filmer.
Visst man mår alltid lite bättre efter att ha gråtit en skvätt, men samtidigt så får jag alltid en sån jäkla huvudvärk varje gång.
Så det är faktiskt inte så kul att gråta då fast man kanske känna sig lite lättare.
Det är jobbigt, men samtidigt så kanske jag behöver det.
Det börjar närma sig ett år sen jag var med om något som faktiskt hat förändrat mig för alltid.
Och jag tror det är på tiden jag börjar bearbeta på rätt sätt.
Jag har gömt mig och inte tagit itu med det.
Jag ska prata med mamma nu i veckan och se hur jag ska göra.
Själva händelsen och allt som hände efteråt har gjort att jag har kommit underfund, lite grann iaf, med vem jag är och hur jag gör när något hemskt händer.
Att jag mer och mer har börjat lyssna på Guds ord och faktiskt tagit itu med mitt liv gör att jag samtidigt är tacksam.
Men det är en väldigt liten del.
Kanske om några år så kan jag leva med detta utan en förgiftande bitterhet.
Jag är fortfarande arg, rädd, sårad och förstörd.
Dem känslorna kommer finnas där ett tag till, tills jag har gjort ett val.
Nej, nu ska jag hoppa i duschen och sen krypa i säng.
Imorgon så måste man leva i den verkliga världen och man behöver sova lite grann för att orka.
