Tant Tessan

Alltså, jag blir inte arg ofta, men när jag väl blir det så är det faktiskt dags att flytta på sig.
Och de som känner sig träffade utav mina "blixtrar" så är det nog för att ni förtjänar dem.
Jag blir inte arg på folk bara så där, det är alltid något som har utlöst vulkanen.
Jag kan berätta att jag godtar inga ursäkter, för jag kan ta emot mycket innan det smäller.
Och har inte personen fattat att det sårar mig eller gör mig besviken så är den bara dum och förtjänar verkligen inte min symapti eller vänskap.
Så för att hamna någorlunda på min goda sida igen är att bättra sig och faktiskt börja tänka efter vad man gör.
Jag kräver samma sak av alla mina vänner som jag också gör hos mig själv och det är de är det bästa som de kan vara och bli.
Inga ursäkter funkar där, för är man villig att bli en bra människa så tar man tills sig all kunskap som man kan få och tänker framåt.
Visst är det härligt att leva i nuet, men det funkar inte så i längden.
Man måste se sina egna misstag i vitögat, men man ska även ta lärdom av andras misstag så man inte själv gör samma sak.
Det man egentligen behöver göra är att börja använda den här hjärnan som man föddes med.

Nej, nu skiter jag i detta och går till sängs istället.

TT